onsdag, september 14, 2011

RIV GULLÅSEN

Gullåsen är ett bygge med många fel och brister. Det läcker in vatten från ett tak som antagligen är rent tekniskt omöjligt att få tätt. Dessutom så är det problem med avlopsvatten som tidvis bubblar upp i källare.
Många försök har gjort att åtgärda fel och brister, lika många försök har misslyckats.

Nu är det dags att ta beslut om rivning.

Nytt hus skall byggas med säkra byggmetodet och material.
Ett säkert bygmaterial heter sten, keramaik och betong.

Det nya Gullåsen skall ha flera våningar för att skapa utbyggnadsmöjligheter i framtiden.

Planeringen måste inledast år 2012 och bygstart måste ske år 2013.

onsdag, augusti 17, 2011

Miljövänlig och egen energi

På väg till ett hållbart Energi-Åland

Egen energi är tryggt, ekonomiskt och miljövänligt


Vindkraftsel
Åland har stor fördel med vindkraft då det blåser mer och oftare än vad det gör i Finland.
Därför har Åland stora möjligheter att bygga ut vindkraften .
Om och när vindkraften får del i ett stödsystem så måste utbyggnaden av vindkraften genomföras så att alla ålänningar beredes möjlighet att köpa vindandelar eller vindaktier
Detta för att stödsystemets finansieras med skattemedel.

El och fordonsbränsle av Biogas
Biogas kan produceras av bl.a. matrester , slaktavfall och döda djurkroppar, djurgödsel och latrin.
I takt med oljeprishöjningar blir denna process allt mer lönsam.
Redan idag körs vissa bussar på en oljeprodukt från fiskrens.
Biogas är också ett utmärkt fordonsbränsle.
Skulle Åland komma med i det finska stödsystemet så skulle en elproduktion direkt vara lönsamt.

Värme från Biogas
Som en biprodukt från elproduktionen kan värme erhållas och matas ut i fjärrvärmenätet.
I dag har både Mariehamn, Jomala och Godby ett fjärrvärmenät som lämpar sig för distribution av värme.

Värme och el från skogsprodukter
Från skogsprodukter finns stora möjligheter att både ”tillverka” el och värme.
I Mariehamn, Jomala och Godby som har utbyggt fjärrvärmenät skulle det vara ”hälsosamt” med konkurens på flisvärmen. Antagligen skulle detta sänka värmekostnaderna.

Värme energi från brännbart avfall
På Åland produceras det en stor mängd brännbara sopor som bör ”tas om hand” på hemmaplan.
En egen förbränningsanläggning bör övervägas.
Tidigare har det sagts att det inte finns mindre anläggningar på marknaden som skulle anpassas till Åländska behov.
Men utvecklingen går både framåt och vidare.
Nu måste en studie göras utanför Åland för att se om möjligheterna finns för en egen anläggning.

Som synes så finns det stora möjligheter att i stort vara självförsörjande på egen miljövänlig energi bara den politiska viljan och förmågan finns
Nu måste den politiska viljan och förmågan ta ve´.






















tisdag, augusti 09, 2011

Elpriset skjuter i höjden

Kosumenpriset på el är idag betydligt högre än meddelpriset i Finland.
Efter att Finlandskabeln är byggd stiger priset ytterligare.
Investeringskostnaderna för kabeln år beräknad till otroliga 125 miljoner euro.
Lagtinget har ansett att kabeln bör skattefinansieras med 75 miljoner för att dämpa prisökningen.
50 miljoner i bidrag har nu beviljas av staten.
Lagtinget bör nu överväga att tillskjuta 25 miljoner ur landskapets budget.
För att mildra budgetpåverkan skulle dessa 25 miljoner kunna uppdelas på 5 år.

Dessutom så borde Ålands Elandelslag slås ihop med mariehamns Elverk för att uppnå besparingar.
Dessutom måste diskussioner tas på det politiska planet för att ytterligare dämpa kostnadsökningen.

torsdag, juli 28, 2011

SAMHÄLLSREFORMERA ELBOLAGEN

SAMHÄLLSREFORMERA ELBOLAGEN

Så här god tid före valet flaggas en samhällsreform som något av en frälsare för vår ekonomi och samhällsservice.
Det ena diffusare förslaget efter det andra läggs fram utan verklighetsförankring.
Jag återkommer till detta i senare debattinlägg.

Men en samhällsreform som skulle betjäna de åländska elkunderna ( och därmed ålänningarna ) vore att slå ihop Ålands Elandelslag ( ÅEA ) med Mariehamns Elverk ( ME) till ett distributionsbolag som skulle exempelvis heta Ålands eldistribution Ab.
På samma gång borde ägandeskapet i Ålands Kraftnät ändras så att landskapet ägde 100 % av aktierna samt att vissa stamnät skulle överföras till det nya aktiebolaget.

Motiveringen till detta är att dämpa den stora kostnadsökning som den nya elskatten och Finlandskabeln medför.
Den nya elskatten ( ca 10 e/MWh) och Finlandskabeln ( ca 20 e/MWh) medför en kostnadsökning om ca 30 euro/MWh.
Med en totalförbrukning på Åland om ca 250.000 MWh så ökar kostnaderna för de åländska elkunderna med ca 7,5 miljoner euro/år.

Genom att slå ihop ÅEA och ME skull stora synergieffekter uppnås genom att ta bort dubbleringen inom många tjänster.
Dessutom skulle utrymmesbehovet av kontorsytor minskas rejält.

Om sedan ändringar görs i ägandeskapet för Kraftnät, till 100 % ägande av landskapet, så blir beslutsgången enklare och smidigare vilket också kommer att vara ekonomiskt fördelaktigt

Runar Karlsson ( c )
Lagtingsledamot

onsdag, juni 08, 2011

Lång debatt idag

Idag har vi i lagtinget debatterat mellan kl 12.00 - 19.30
Mycket prat och varmt i salen

Kortruttsmeddelande för skärgårdstrafiken diskuterades.
Investeringarna är jättestora och blir säkert svårt att genomföra

Men två projekt är intressanta:
Åva - Jurmo som startades med en planering år 2006 som skulle medföra att den frigående färjan ersätts med linfärja, bro och bank.
Kostnad ca 4 miljoner e
Driftsinbesparingar 400.000 e
Betalar sig på ca 11 år ( kapital o ränta )

Kökarstrafiken via Föglö och sedan vidare med m/s Skarven till Fasta Åland
Kostnad ca 10 - 15 miljoner e
Driftsinbesparingar ca 1,5 milj e
Betalar sig på ca 10 år
Kortar resan för Kökarsborna med ca 30 min ( från 2,5 tim )

tisdag, juni 07, 2011

Intressant debatt idag i lagtinget

I dag har vi debaterat landskapets Ålands ekonomi.
Jag har för min del tagit fram siffror som visar att utgifterna stiger för mycket.
Visserligen stiger inkomsterna men utgifterna stiger mera
Återhållsamhet är vad det kommer att krävas i nästa regering.
Prioriteringen måste vara vård, skola och omsorg.

fredag, november 21, 2008

Salt eller inte salt på våra vägar

Den senaste tiden har det varit en debatt om salt eller inte salt på våra vägar som halkbekämpning.
På Åland liksom på Gottland förekommer det inte, eller mycket sparsamt, salt som halkbekäpning.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att ålänningarna har lärt sej köra bil utan halkbekämpning av salt.
De allra flesta har bra vintedäck med dubb, vilket man klarar sej mycket bra med bara man kör försiktigt.

Ett problem är det med den tunga trafiken.
Här försöker vi sanda och också salta på vissa strategiska platser.
I allmänhet fungerar det också bra men problem förekommer.
Även här gäller det för den tunga trafiken att ha bra däck och anpassa hastigheten.

I tidningarnas opponionsundersökningarna visar det sig att ca 70 % av ålänningarna föredrar halkbekämpning utan salt.

Vi kommer även i fortsättningen att följa den inslagna linje med att halkbekämpa i huvudsak med sand samt att salta i vissa rondeller och branta backar.
Det här anser vi att är det bästa för trafiksäkerheten, totalt sett, för miljön men också för fordonsparken.

Runar Karlsson ( c )