Busstrafiken

Busstaxorna kommer fr.o.m. den 1 oktober detta år att sänkas med 20 % och en maxtaxa införs om högst 4 euro/enkelresa.
Om man väljer att köpa ett månadskort så blir den högsta månadsavgiften 80 euro för att åka så mycket man vill under en månad till och från sitt resmål.
Om resmålet är sitt arbete så kan man också göra skatteavdrag för resekostnaderna i sin deklaration.
Då blir nettokostnaderna för en normalinkomsttagare ca 50-60 euro/månad.
Ungefär lika mycket som full tank i en bensin-personbil.
Billigare kan det knappast bli.

Nu kan nästan alla åka buss både med tanke på tillgängligheten och priset.

För klimatets skull borde nu så många som möjligt lämna bilen och ta bussen istället.


Buss-Runar ( c )

Sophantering på Åland

Under många år har sophanteringen varit ett problem.
Hur skal man sortera, vilka avgifter gäller, vad är bäst för miljön, hur skall sammarbete vara mellan kommunerna osv.

För närvarande är sophanteringen en fråga för de åländska kommunerna.
Många kommuner har genom MISE försökt få en tillfredställande hantering.

Kritiken från allmännheten om MISE:s verksamhet har varit och är hård.
MISE har inge lätt uppgift.
Frågan är om inte MISE har en omöjlig uppgift då alla kommuner som är med skall samsas om ett gemensamt system.

Min fundering är, och det är radikalt, att landskapet tar över verksamheten för all sophantering på Åland.
Under uppbyggnadsskede bör landskapet uppta medel, för olika sopinvesteringar, för att undvika orimliga avgifter.
Sedan bör avgifterna vara per person och inte som nu per hushåll för att få ett så rättvist avgiftssystem som möjligt.

Avgiftssystemat kan skräddarsys för de åländska behoven genom en lagändring i renhållningslagen.
Eu- bestämmelserna som det ofta åberopas till är endast EU-direktiv som ger oss handlingsutrymme att bestämma hur och vilka avgifter vi vill fakturera.

Ofta hänvisas det till att EU bestämmt att man måste ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna.
Detta är inte helt sant.
Vi kan ganska fritt i vår lag bestämma avgiftsprincipen.

Avgiften MÅSTE vara uppbyggt så att det inte uppmuntrar till eldning av sopor eller till deponering i skog och mark.
Exvis. kan alla ålänningar faktureras en avgift om 50 euro/år för att bli av med allt sitt avfall.
Alltså för 13-14 cent/dag och person skulle man bli av med alla sina sopor på ett rationellt och miljöskonsamt sätt.


Men det viktigaste just nu är att se till att alla åländska kommuner är med i sophanteringssystemet och det går nog endast genom att det handhas av landskapet.


Runar Karlsson ( C )

Trafiksäkerhet i Kvarnbo

TRAFIKSÄKERHETEN ÄR VIKTIG, ÄVEN I SALTVIK

Med anledning av tidningsartikeln, om den planerade rondellen i Kvarnbo, i Nya Åland den 8 juni vill jag ge min åsikt i frågan.

Trafikpolitiken i Landskapsregeringen handlar ofta om trafiksäkerhet.
Under de senaste åren har vi byggt många km gång- och cykelbanor, vi har byggt skilda underfarter för den lätta trafiken och framför allt så har vi byggt rondeller.

Byggande av rondeller har två syften.
Den ena är framkomlighet och den andra är trafiksäkerheten.
Vid tät trafik såsom vid norra infarten till Mariehamn är framkomligheten en viktig orsak till byggande av rondellerna men naturligtvis också trafiksäkerheten.

Vid byggande av rondellen i Kvarnbo är det uteslutande trafiksäkerheten för gångtrafikanter som gäller och då i synnerhet skolbarn som måste korsa vägen i sin väg till Rangsby skola.
Som det nu är kan biltrafiken köra i princip 100 km/h genom den nuvarande fyrvägskorsning, vilket det finns en del som gör.
Att då korsa vägen är förenligt med livsfara.
I en minirondell, som planeras i Kvarnbo, kan man endast köra ca 40 km/h vilket gör att skolbarn och andra betydligt tryggare kan korsa vägen.
Naturligtvis skulle en planskild underfart vara det optimala men det är inte praktiskt möjligt i det aktuella fallet.
För övrigt kommer hela det aktuella vägprojektet att ge ett trafiksäkerhetslyft för hela området då kommunen kommer att bygga en skild gång-och cykelbana parallellt med vägen mellan Kvarnbo och Hullby vägskäl och mellan Kvarnbobutiken och Rangsby skola.
Dessutom kommer landskapet att smycka ut rondellen med stenläggningar och blommor.

Det skall också sägas att landskapsregeringen funderat på många olika lösningar för trafiken i det aktuella korsningsområdet och har kommit fram till att en rondell är den enda och bästa lösningen.


Till sist vill jag påpeka att trafiksäkerhetsinsatser alltid lönar sig framför allt med tanke på undvikande av mänskligt lidande men också ekonomiskt.


Runar Karlsson ( c )
Trafikminister

Mopedolyckor

Mopedolyckor har de senaste åren ökat oförklarligt mycket.
Vad kan detta bero på: Fler mopeder, mera trimmat, för lite polisövervakning,ingen trafikundervisning i skolorna, för lätt att få moppekörkort eller.....

Vad tror du !


Vad borde vi göra ?

KÖRKORT
Förändra systemet med obligatorisk trafikundervisning vid bilskolorna.
Teoriundervisning och praktisk körning med moped med början vid en ålder av 14 och ett halvt år så att möjlighet ges att få körkort vid 15 års ålder.
Ovanstående undervisning skulle sedan vara tillgodo vid motorcykel- eller bilkörkortsundervisning.

TRIMMAD MOPED m.m.
Införa obligatorisk besiktning som kan göras vid ortens verkstad.

ÖKAD POLISÖVERVAKNING
Öka polisövervakningen genom att under vissa tider koncentrera övervakningen på mopeder

Vet ni förresten att om man åker fast för körning med trimmad moped så räknas det som körning med lätt motorcykel och då åker man dit med böter, skatter etc till en kostnad av nästan 1000 euro.
Dessutom om man är inblandad i en olycka kan försäkringsbolaget vägra ersättning helt eller delvis.

Det värsta av allt är förståss när det uppstår personliga skador vid en mopedolycka.

Kör därför alltid otrimmat, med hjälm och med gott omdömme , bara för din egen skull.

Runar Karlsson ( c )